Rödljusterapi

Du kanske har sett den nya trenden med rödljusterapi som blivit populär på senare tid och undrar vad det är och hur det fungerar. Det har börjat användas av flera kändisar, influencers, idrottare med flera och därför stigit i popularitet.

Bland de fördelar som användare säger sig få av rödljusterapi kan nämnas:

• Minskad inflammation
• Ökad kollagenproduktion
• Förbättrad hudhälsa
• Minskad smärta
• Ökad energi
• Ökade testosteronnivåer
• Förbättrad hårtillväxt

Vill beskriva användningsområdena efter hur de används kan man säga:

• Sjukvården använder rödljusterapi för sårläkning
• Skönhetsindustrin använder rödljusterapi för huden,
• Män använder det för ökad testosteron och hårtillväxt
• Idrottare för prestation och återhämtning.

I den här artikeln kommer vi gå till grunden med vad rödljusterapi egentligen är, hur det fungerar, vad man kan göra själv och vad man gör inom vården.

Vad är rödljusterapi?

Så vad är då rödljusterapi och vad är det bra för?

På senare tid har det kommit allt fler rapporter som menar att rödljusterapi ger hälsofördelar inom flera områden. Men vad är det egentligen och hur fungerar det?

Lite förenklat kan man säga att Rödljusterapi är ett sätt att använda ljus för att stimulera cellerna. När cellerna stimuleras så ökar deras aktivitet vilket leder till flera olika förbättringar.

Ska man uttrycka det mer tekniskt kan man säga att det är ett sätt att använda ljus med olika våglängder för att stimulera cellerna. Olika våglängder tränger olika långt in i huden och ger olika resultat.

Våglängder inom rödljusterapi

Egenskap	Rödljus	Ir-rödljus
Våglängd	630-660 nanometer	700-1000 nanometer
Hudabsorption	Bra	Dålig
Hälsofördelar	Minskad inflammation, ökad kollagenproduktion, förbättrad hudhälsa, minskad smärta, ökad energi	Minskad inflammation, ökad blodcirkulation, ökad muskelåterhämtning, förbättrad idrottsprestation

Figur 1: Tabell över olika vågländer med rödljus respektive ir-rödljus

Man brukar inkludera både rött ljus och nära infrarött ljus när man pratar om rödljusbehandling.

För att uttrycka det mer detaljerat så fungerar rödljusbehandling genom att det röda ljuset penetrerar huden och når cellerna i vävnaden. När cellerna utsätts för det röda ljuset, absorberar de ljusenergin och ökar produktionen av ATP, vilket ökar cellernas metabolism och energiproduktion. Detta kan påverka olika biologiska processer, inklusive minskning av inflammation, ökad blodcirkulation och främjande av cellregenerering och vävnadsläkning.

Effekterna av rödljusbehandling kan variera beroende på frekvens, varaktighet och intensitet av behandlingen, liksom den specifika enhet som används.

Teknologi och utrustning inom rödljusterapi

I början av 1900-talet användes stora Finsen lampor fast monterade i taket som strålade ut uv-ljus på patienterna som låg i sjukhussängar. För sina uppfinningar belönades han med ett nobelpris i medicin och 1983 gav man ut nedanstående frimärke på Färöarna som visar på Niels Finsen och hans lampa.

Bild 1: Niels Finsen på Färöiskt frimärke från 1983

Idag kan du få rött ljus från en liten stav som du håller i handen. Utvecklingen har rusat framåt inom ljusterapi och det beror delvis på utvecklingen av laser och delvis på utvecklingen av LED.

Ljuskällorna för rödljusterapi

Det finns flera olika källor till ljuset som används för rödljusterapi.Här går vi kort igenom teknologin bakom rödljusterapi.

• Ledlampor
• Lågintensiv laser (LLLT Low-Level Laser Therapy)
• Halogenlampor
• Infraröda lampo
• Fluorescerande lampor:

LED-lampor (Light Emitting Diodes):

Detta är den vanligaste ljuskällan för rödljusterapi. LED-lampor är energieffektiva och kan producera ett mycket specifikt våglängdsområde av ljus, vilket är idealiskt för terapeutiska ändamål. Ofta har LED både rött ljus och nära infrarött ljus.

De här passar väldigt bra för hemmabehandlingar eftersom de håller länge, är relativt energisnåla och det krävs en begränsad investering. Det är viktigt att tänka på vilken effekt du får ut av lamporna.

Nackdelen är att ljuset inte blir lika koncentrerat och riktat som med laser.

Lågintensiva laser: (Low-Level Laser Therapy, LLLT):

Om du går på salong blir du antagligen behandlad med rödljus från en lasermaskin. Det kallas lågintensiv laser och den är alltså inte farlig för kroppen i små mängder.

Teknologin för laser har utvecklats under en lång tid. Laserstrålar är mer fokuserade ljuskällor jämfört med LED och kan användas för att rikta sig mot specifika områden på kroppen. De är dock oftast dyrare och används mer i kliniska behandlingar.

Oftast får du behandling med lågintensiv laser om du besöker en skönhetssalong.

Halogenlampor:

Vissa rödljusbehandlingssystem använder halogenlampor. De kan producera ett bredare spektrum av ljus, inklusive rött ljus, men är inte lika energieffektiva som LED. Att de har ett bredare spektrum innebär alltså att man inte kan välja vilka våglängder som ska användas vilket man kan med både laser och LED.

Infraröda lampor:

Dessa lampor avger ljus i det infraröda spektrumet, som är osynligt för det mänskliga ögat. Infrarött ljus används ofta i kombination med synligt rött ljus för vissa typer av terapi.

Fluorescerande lampor:

Även om de inte är lika vanliga som LED, kan vissa rödljusbehandlingssystem använda fluorescerande lampor. De är dock mindre effektiva och har en tendens att ha en kortare livslängd.

Rödljusterapi hemma

Rödljusterapi har först och främst varit förknippat med den behandling man får på sjukhus eller sjukhem. När fördelar med rödljusterapi för hud och hår upptäcktes så började man implementera rödljus som en del av . Därefter har det funnits olika salonger som gett rödljusterapi och det har använts inom idrottskliniker. Tekniken har nu utvecklats och det som förut kostade väldigt mycket finns i prisnivåer så det går att köpa produkter för hemmabruk.

Att tänka på när du köper lampa för hemmabruk

Tänk på att du ska ha både rödljus och nära infrarött som är våglängderna 650 nm och ir-ljus som är 850 nm i den apparat du köper. Du ska också se till att du har bra strålning, alltså hög effekt i lamporna.
Fundera också på hur du kommer använda rödljuslampan och hur du ska förvara den. 

Fördelar med en egen rödljuslampa

Det finns många fördelar med att använda rödljusbehandling i sitt hem. Först och främst så kan du göra korta behandlingar utan extra kostnad. Du slipper åka till en salong och du väljer själv när du vill göra din behandling. Dessutom kan hela familjen få nytta av din produkt du har hemma.

Det finns olika produkter som du kan använda för att genomföra rödljusbehandling hemma. Här är några vanliga produkter och hur de fungerar:

Små rödljusenheter som är handhållna:

Dessa är handhållna enheter som använder en mindre mängd lampor eller ledi-dioder med rött ljus för att rikta in sig på specifika områden av kroppen. På engelska brukar man ibland använda uttrycket Wand (som betyder trollstav på svenska) för de små handhållna stavarna med rödljus.

Fördelar: Enkla att använda, tar inte mycket plats, fokuserad behandling. Nackdel: Tar lång tid att täcka större områden.

Bälten och band.

Eftersom många använder rödljusterapi för att behandla skador och muskelbristningar så finns det många olika typer av bälten och band som man spänner runt handleden, knäet, vaden eller var man nu har ont eller behöver lindring.

Fördelar:
Bra effektiv punktinsats.
Nackdel:
Svår att använda på exempelvis ansiktet eller för att göra lite bredare behandlingar.

Bordslampor:

Det finns olika typer av bordslampor. Dels runda med en ljuskälla, dels kvadratiska med många ljuskällor. Normalt sett så täcker rektangulära bordslampor en större yta på kroppen. Men ska du bara använda rödljus för ansiktet så spelar det mindre roll.

Fördel:
Lätt att placera och använda.
Nackdel:
Täcker inte hela kroppen

Stående eller vägghängande paneler med rödljus

Dessa är lampor eller paneler som innehåller röda och infraröda LED-lampor. De är utformade för att belysa större områden av kroppen, såsom rygg, axlar eller ben. Användaren placerar lampan i närheten av eller riktar den mot det önskade området och använder den i en viss tid varje dag. LED-lampor fungerar på liknande sätt som laserterapilampor, genom att stimulera cellerna med låg energi ljus.

Fördel:
Täcker en större del av kroppen för den som vill.
Nackdel:
Tar mycket plats och kan vara lite svårare att placera

Rödljusmasker:

Dessa är ansiktsmasker med inbyggda röda LED-lampor. De används ofta för hudföryngring och för att behandla akne. Rödljusmasker fungerar genom att förbättra kollagenproduktionen i huden och minska inflammation.

Fördelar:
Anpassad till ansiktet och ljuset kommer nära huden.
Nackdel:
Svår att använda på andra ställen på kroppen.

Rödljusmattor eller madrasser:

Dessa produkter är designade för att användas när du ligger eller sitter på dem. De innehåller inbyggda LED-lampor som avger rött och infrarött ljus och täcker en större yta av kroppen. De används oftast för att lindra smärta och främja avslappning.

Fördelar:
Täcker hela kroppen
Nackdelar:
Dyra och blir blir blöta av svett efter varje användning.

Medicinska tillämpningar av rödljusterapi

Ljusterapi går långt tillbaka i tiden och som tidigare nämnts tilldelades Niels Finsen nobelpriset i medicin för sina upptäckter kring ljusterapi. Han behandlade då Lupus Vulgaris, en ganska otäck hudsjukdom med UV-strålning.

Idag används rödljus främst inom följande områden:

• Läkning
• Muskelåterhämtning
• Smärtlindring
• Minska inflammation
• Läkning av sår och skador

Sårläkning

Nära infrarött ljus och rödljus kan påskynda läkningsprocessen av sår och skador genom att öka blodcirkulationen till det behandlade området, vilket stimulerar cellregenerering och minskar inflammation. Något som bland annat NASA har upptäckter kring.

Studien finns här: .

Muskelåterhämtning

Inom sportmedicin används rödljus och nära infrarött ljus för att påskynda återhämtningen av musklerna efter intensiv träning, vilket kan hjälpa till att minska trötthet och muskelsmärta.

Det finns en studie https://www.hindawi.com/journals/omcl/2019/6239058/ som visar att rödljusterapi innan träning/fysisk ansträning har positiv påverkan på musklerna. En pilotstudie https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC4846838/ från USA ger indikationer på att rödljusterapi med 830 MN minskade tiden för återhämtning för unga atleter med olika typer av skador. De kunde alltså snabbare börja träna och tävla igen. Studien saknade dock relevanta kontrollgrupper och bedömningarna var subjektiva.

Smärtlindring i vården

Dessa ljusbehandlingar har visat sig vara effektiva för att minska smärta och inflammation i olika tillstånd, såsom ledvärk, muskelskador, och kroniska smärttillstånd som fibromyalgi. Även om det finns få studier för vilken långtidsverkan rödljus och ir-ljus har på kroniska tillstånd så ger det tillfällig smärtlindring.

Studie gällande artros och rödljusterapi

Det finns en intressant studie där knäsmärta behandlas med ljusterapi med den långa titeln: Förbättring av smärta och funktionshinder hos äldre patienter med degenerativ knäartros behandlade med smalbandig ljusterapi.

Studien jämförde effekten av tre olika behandlingsgrupper på smärta och funktionsförmåga. Innan behandlingen påbörjades fanns inga betydande skillnader i smärta eller funktionsnedsättning mellan grupperna. Efter behandlingen visade både den röda och infraröda behandlingsgrupperna en smärtlindring på över 50% enligt alla mätmetoder, vilket var statistiskt signifikant. Däremot sågs ingen märkbar förbättring i smärta i placebogruppen.

Funktionell förbättring observerades signifikant i både röd- och infraröd-behandlade grupper, men inte i placebogruppen. Tiden innan patienterna behövde behandling igen var längre för de som behandlades med röd och infraröd terapi jämfört med placebogruppen.

Inflammationshämmande

Det finns öven andra studier som visar att rödljus kan vara användbart för att minska smärta vid Reumatioid artrit. En metastudie från 2005 visar att rödljus påverkar på ett positivt sätt. 

Samtidigt är studierna fortfarande få och med begränsat antal deltagare när det gäller hur rödljus och ir-ljus.

Skönhet och hudvård genom rödljusterapi

En av de mest populära användningsområdena för rödljus är skönhet. Många skönhetssalonger har börjat använda rödljus för olika behandlingar. De vanligaste är att man använder rödljus för att motverka rynkor, så kallad anti-aging, och hudförbättringar.


Foto: Rödljusbehandling på en skönhetssalong

Ett av de mest populära användningsområdena för rödljus är skönhet. Många skönhetssalonger har börjat använda rödljus för olika behandlingar. De vanligaste är att man använder rödljus för att motverka rynkor, så kallad anti-aging, och hudförbättringar.

Kollagenstimulering:

Röda och infraröda ljusvågor tränger djupt in i huden och når de underliggande hudlagren. När dessa ljusvågor absorberas av hudcellerna ökar produktionen av kollagen, vilket är ett protein som ger huden dess struktur och elasticitet. Genom att öka kollagenproduktionen kan rynkor och fina linjer gradvis minska och huden kan bli fastare och mer ungdomlig.

Ökad blodcirkulation:

Röda ljusvågor hjälper till att öka blodcirkulationen i huden. Detta kan resultera i bättre syre- och näringsförsörjning till hudcellerna, vilket hjälper till att främja cellregenerering och snabbare läkning. En ökad blodcirkulation kan också minska inflammation och rodnad i huden.

Förbättrad hudtextur:

Genom att stimulera cellernas metabolism kan rödljusbehandling förbättra hudens textur och lyster. Det kan också minska ojämn hudton och pigmentfläckar.

Vad gäller hudförbättring så används rödljus ofta för att skynda på och förbättra läkning av huden.

När ska man inte använda rödljusterapi

Vi har hittills diskuterat alla fördelar med rödljusterapi. Men det finns tillfällen när man inte ska använda sig av rödljusterapi. För friska människor har man inte sett några negativa effekter av rödljusterapi vid normal användning. Alltså max 20 minuter per dag 2-5 gånger i veckan under en begränsad tid. Men forskningsläget är fortfarande lite osäkert så man bör vara försiktig.

Om du lider av en sjukdom eller genomgår någon form av behandling rådgör alltid med din läkare innan du med  ljusterapi.

Rödljusterapi och graviditet:

Det finns begränsad forskning om effekterna av rödljusterapi under graviditeten, så det är rekommenderat att gravida kvinnor undviker behandlingen eller konsulterar en läkare innan de använder den. Är du gravid: Undvik rödljusterapi om inte din läkare ger dig ett annat råd.

Är du gravid: Undvik rödljusterapi om inte din läkare ger dig ett annat råd.

Lider du av ljuskänslighet:

Individer som har tillstånd som gör dem överkänsliga för ljus, såsom vissa autoimmuna sjukdomar eller de som tar mediciner som ökar ljuskänsligheten, bör undvika rödljusterapi eller konsultera en läkare.

Ögonskador eller ögonsjukdomar:

Eftersom ögonen kan vara särskilt känsliga för ljusexponering, bör personer med existerande ögonsjukdomar eller skador vara försiktiga med att exponera sina ögon för rödljus. Man bör också undvika att stråla rödljus direkt på ögonen eftersom forskningsläget fortfarande är oklart.

Brännskador som är nya

Rödljusterapi bör inte användas på brännskador som inträffat inom de senaste 24-48 timmarna, om det inte har godkänts av en läkare.

Problem och sjukdomar med sköldkörteln

Har du problem med sköldkörteln så prata med din läkare innan du provar rödljusterapi.

Undvik att prova rödljusterapi på barn

Användningen av rödljusterapi på barn bör övervakas av en läkare, eftersom det finns begränsad forskning om dess effekter på barn. Vi vet inte de långsiktiga effekterna av rödljusterapi och forskning kring rött ljus och nära infra-rött ljus på växande barn saknas.

Personer med vissa hudtillstånd

Personer med hudtillstånd som kan förvärras av värme eller ljus bör rådgöra med en hudläkare innan de använder rödljusterapi. Även om starten för ljusterapi skedde just för hudproblem med Finsen lampan så bör du alltid konsultera en läkare innan du provar rödljusterapi om du lider av hudproblem.

Använd inte ljusterapi om du genomgår behandling

Genomgår du någon typ av behandling som inkluderar medicin, strålning eller fysioterapi så bör du alltid rådgöra med en läkare eller annan kvalificerad hälsovårdspersonal innan man påbörjar rödljusterapi.

Vetenskapliga studier och forskningsläge

Det forskas en hel del om rödljus just nu inom flera olika områden. De studier som finns och som vi hänvisat till löpande i texten har ofta svagheter då de antingen har väldigt få deltagare eller att bedömningarna är självskattade.

Forskning om anti-age och rödljus

Under 2023 publicerades en artikel där man låtit 20 personer testa rödljusterapi mot rynkor. 
Länk: https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/37522497/


Så samtidigt som de visar lovande resultat är forskningsläget inte tillräckligt för att man ska kunna stödja alla påstående om rödljusterapins fördelar.

För att läsa mer om vilka studier som görs kan man exempelvis gå in på American Society for Laser Medicone and Surgery. https://www.aslms.org/for-the-public/general-information/devices---led's/led-therapy-studies
Där forskas bland annat om rödljusterapi vid olika hjärnskador, demens, sår som inte läker, cancerpatienter och för muskler som behöver läkning.

Studier om sårläkning

NASA publicerade 2001 en studie om hur effektivit rödljusterapi är för att läka sår:

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/11776448/

Studier om rödljus och träning

Bland de mest spännande forskningsresultaten kring rödljus finns en studie där man jämfört resultat där man använt rödljus via laser i kombination med träning.

Här är en studie där man använt LLLT innan träning med bra resultat.

https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/25417170/

Studie som visar att rödljus kan ha positiv påverkan på musklerna vid styrketräning. https://pubmed.ncbi.nlm.nih.gov/27088469/

Beprövade effekter av rödljusterapi

Rödljus används som behandlingsmetod inom sjukvården för flera olika sjukdomar. Då oftast i kombination med andra läkemedel och därför bör man inte behandla för dessa problem själva.

Exempel är Bowdens sjukdom där läkare eller vårdpersonal först behandlar huden med en kräm som tar sig in i huden och där det verksamma ämnet absorberas av cancerceller.

Inom vården används rödljus som ett komplement till traditionell medicinsk vård.

Bland de främsta effekterna av rödljus kan nämnas:

• Minskning av rynkor och fina linjer.
• Förbättrad hudelasticitet.
• Minskning av inflammation
• Förbättrad läkning
• Minskning av smärta
• Förbättrad hårväxt.
• Minskning av akne.

Metoder och protokoll för rödljusterapi

Det finns några standarder vad gäller rödljusterapi. Först vilka våglängder av ljus som man använder. För rött ljus inom spektrat 630-660 nanometer och för nära infrarött ljus 700-1000 nanometer.

När det gäller metoder för behandling så skiljer de sig åt beroende på vilken typ av behandling som genomförs. Att behandla hår skiljer sig från att behandla akne.

Vad gäller behandling i hem så rekommenderas man börja med korta sessioner mellan 3-5 gånger per vecka. Har du aldrig provat rödljusterapi tidigare så kan det var bra att testa med en kort session på 5 minuter och sedan vänta ett dygn för att se hur man mår.

Det brukar finnas en bra instruktionsbok med när du köper din produkt till hemmet.

Rättsliga och regulatoriska aspekter av rödljusterapi

I Sverige regleras behandling med rödljus av olika lagar och föreskrifter. När det gäller reguljär vård regleras det av patientsäkerhetslagen. När det gäller skönhetsbehandlingar så gäller socialstyrelsens riktlinjer och föreskrifter.

Dessutom så finns marknadsföringslagen och konsumenttjänstlagen som reglerar hur man får marknadsföra tjänster och utföra tjänster inom skönhet och hälsoindustrin.

Eftersom behandling med ljus är relativt nytt finns inget speciellt regelverk framtaget ännu.

Historien om rödljusterapi

Utvecklingen av terapi med ljus har en lång historia och börjar i slutet av 1800-talet och fortsätter än idag. Det finns faktiskt ett nobelpris utdelat för forskning kring ljusterapi och NASA har forskat kring effekterna på återhämtning med hjälp av rödljusterapi. I mångt och mycket handlar det om enskilda individer som har gjort stora ansträningnar för att undersöka ljusets påverkan på kroppen.

Niels Finsen

Niels Finsen (1860-1904): Den danska läkaren Niels Ryberg Finsen anses vara en pionjär inom ljusbehandling och tilldelades Nobelpriset i medicin 1903 för sitt arbete. Han studerade effekterna av ljus på hudsjukdomar som lupus vulgaris och använde blått och rött ljus i sina experiment.

Lupus vulgaris är en kronisk hudsjukdom som orsakas av en infektion med bakterien Mycobacterium tuberculosis, som är samma bakterie som orsakar tuberkulos.

Niels Finsen lyckades med hjälp av fokuserat ljus från en båglampa ta bort en stor lupusfläck från kinden på en patient. Kanske den första framgångsrika ljusterapin.

Han utvecklade en speciell apparat, Finsenlampan, för att administrera behandlingen och anses vara en föregångare till modern fototerapi. Ljuset han använde var UV-ljus.

1903 fick han Niels Finsen nobelpriset i medicin och motivering löd

“I erkännande av hans bidrag till behandlingen av sjukdomar, särskilt lupus vulgaris, med koncentrerad ljusstrålning, därigenom har han öppnat en ny väg för medicinsk vetenskap”

1900-talet tidigt: Efter Finsens arbete fortsatte forskare att utforska ljusbehandlingens potential. Användningen av rött och blått ljus utökades för att behandla olika medicinska tillstånd, inklusive hudsjukdomar och tuberkulos.

1960-talet: Med framsteg inom teknologi och forskning började användningen av laser (Light Amplification by Stimulated Emission of Radiation) för medicinska ändamål. Laserteknik möjliggjorde mer precisionskontrollerad dosering av ljus för behandling av olika sjukdomar och skador.

Endre Mester

Endre Mester, en ungersk läkare och forskare, hade en avgörande inverkan på utvecklingen av lågnivåljusbehandling och rödljusterapi. Hans arbete från tidigt 1960-tal bidrog till att förstå de positiva effekterna av lågnivåljus på biologiska vävnader. Nedan är några av de viktigaste sätten på vilka Endre Mester påverkade utvecklingen av rödljusterapi:

Upptäckten av laserbiostimuleringseffekter: 1967 genomförde Endre Mester en experimentell studie där han använde en helium-neon-laser (He-Ne-laser) för att behandla hudskador hos möss. Han fann att lågnivåljuset från lasern faktiskt främjade vävnadsreparation och förbättrade sårläkning. Detta var en banbrytande upptäckt eftersom det visade att lågnivåljus hade positiva biologiska effekter.

Etablering av begreppet "fotobiomodulering": Endre Mester myntade termen "fotobiomodulering" för att beskriva de positiva effekterna av lågnivåljus på biologiska processer. Han påpekade att ljuset stimulerar cellernas ämnesomsättning och energiproduktion, vilket kan påverka läkningsprocesser positivt.

Påverkan på medicinsk praxis: Mesters upptäckter och forskning om laserbiostimulering hade en stor inverkan på medicinsk praxis. Det ledde till användningen av lågnivåljusbehandling inom medicinsk rehabilitering, smärtlindring och sårläkning. Många kliniker började använda lågnivåljuslaser och LED-lampor för att behandla en mängd olika medicinska tillstånd.

Endre Mesters arbete har banat väg för många andra forskare och kliniker att utforska och utveckla rödljusterapins potential. Hans tidiga insatser hjälpte till att etablera grunderna för hur rödljusterapi fungerar och har lett till en ökad acceptans och användning av denna terapiform inom medicin och terapi.

1980-talet: Ljusbehandling utvecklades vidare med användningen av LED-lampor (Light Emitting Diodes). Denna teknik gjorde det möjligt att använda ljus med specifika våglängder för att behandla olika medicinska och kosmetiska problem, inklusive smärta, inflammation och hudförbättring.

Accelererad läkning:

Hans forskning har visat att lågnivåljus, särskilt rött och infrarött ljus, kan påskynda läkningsprocessen av sår och skador på hud och vävnader. Detta har potential att vara särskilt användbart för astronauter som behöver snabbare återhämtning från skador i rymden.

Smärtlindring:

LLLT har visat sig ha smärtlindrande egenskaper och kan användas för att minska smärta och inflammation i muskler och leder. Detta har potential att vara användbart för astronauter som kan uppleva muskelsmärta eller ledvärk under rymduppdrag.

2000-talet och framåt: Rödljusterapi har blivit allt mer populär och används i en mängd olika medicinska och estetiska sammanhang. Den används för smärtlindring, hudvård, rehabilitering efter skador, och till och med inom idrottsmedicin för att påskynda återhämtningen.

Tekniken har fortsatt att utvecklas och det forskas fortfarande på nya tillämpningsområden.