Nagelsvamp

Behandla nagelsvamp med antifungala nagellack

Behandla nagelsvamp med antifungala nagellack genom att pensla på den utsatta nageln varje dag eller enligt ordination. Fördelen med antifungala nagellack är att de är enkla att applicera och man kan göra det hemma själv. Nackdelen är att det kan ta lång tid för att få ett bra resultat.

Det är väldigt sällsynt med biverkningar men vissa människor kan uppleva viss irritation eller rodnad runt nageln.

Behandla nagelsvamp hos medicinsk fotterapeut

Behandla nagelsvamp hos en medicinsk fotterapeut som behandlar nageln och nagelsvampen. De börjar ofta med att slipa bort de angripna delarna på din nagel så mycket som möjligt. Det är för att ta bort så mycket som möjligt av det som är angripet. Därefter behandlar de nageln med den metod de finner lämpligast.

Behandla nagelsvamp med laser

Att behandla nagelsvamp med laser är en ny behandlingsmetod där lasern används för att döda svampinfektionen i nageln. Behandlingen är oftast snabb och smärtfri, men kan vara dyr och tillgängligheten varierar.

Lasern tränger in i nageln och dödar svampceller inne i nageln. Laser kan ha olika spektrum och för nagelsvamp är 1064 nm Nd vanligt. Denna laser arbetar på en våglängd av 1064 nanometer och tränger djupt in i nageln för att döda svampceller genom värme.

Behandla nagelsvamp med ättika

Behandla nagelsvamp med ättika genom att badda nageln med ättika. Ättiksyra är en antibakteriell vätska och som sådan har den effekt mot bakterier likt de som skapar nagelsvamp. Det här är en gammal husmorskur som sägs ha bra effekt men det finns inga studier som pekar på att det skulle fungera.

Vad är symptom på nagelsvamp?

Vanliga symptom på nagelsvamp inkluderar missfärgning (ofta gul eller vit), förtjockning av nageln, skörhet och en ojämn nagelyta. Det kan även förekomma en obehaglig lukt.

Det kan vara svårt att själv avgöra om man lider av nagelsvamp och därför är en diagnos av läkare att rekommendera innan påbörjad behandling. Då nagelsvamp tar lång tid på sig att utvecklas och är till en början helt smärtfri kan det vara svårt att upptäcka symptomen.

Symptomen kan även variera beroende på vilken typ av svamp som infekterat din nagel, den vanligaste typen av hudsvamp är dermatofyter som orsakar ungefär 90 % av alla svampinfektioner på naglarna. De allra tydligaste tecknen på en infektion är oftast en liten vit eller gul fläck under nagelns ytterkant. När svampen sedan fortsätter att spridas blir symptomen som tjocka och sköra naglar. Det är även vanligt att nageln blir missfärgad, förvrängd och tappar sin lyster och glans. Den infekterade nageln har även en tendens att börja mjukna och falla sönder.

Om nagelsvampen förvärras kan nagel släppa helt från nagelbädden och denna åkomma kan vara mycket smärtsam och tillslut innebära att nageln helt faller av. Om en svampinfektion lämnas obehandlad kan det spridas till andra tår eller smitta andra människor.

Vilka komplikationer finns kring långt gången nagelsvamp?

Komplikationer kring långt gången nagelsvamp inkluderar tjocka naglar, smärta och försämrat immunförsvar. Bland komplikationer märks bland annat:

1. Försämrad nagelkvalitet
2. Smärta och obehag
3. Svampinfektionen kan sprida sig
4. Försämrat fotfunktion
5. Ökad risk för personer med underliggande hälsoproblem

1. Försämrad nagelkvalitet

Förtjockning och missfärgning: Nageln kan bli kraftigt förtjockad, missfärgad och spröd, vilket gör den mer benägen att brytas eller splittras. Nageln kan också bli deformerad, vilket kan leda till smärta och obehag vid tryck från skor eller andra yttre faktorer.

2. Smärta och obehag

Nagelsmärta: Den infekterade nageln kan orsaka betydande smärta och obehag, särskilt när man går eller står under längre perioder.

Inflammation och svullnad: Huden runt den infekterade nageln kan bli inflammerad och svullen, vilket ökar obehaget.

3. Spridning av infektionen

Svampinfektionen kan sprida sig till andra naglar och till huden. Spider sig nagelsvampen till huden (tinea pedis eller fotsvamp) kan det orsaka klåda, rodnad, sprickor och sårbildning.

4. Försämrad fotfunktion

Långt gången nagelsvamp kan påverka både gång och balans, vilket kan leda till gångsvårigheter och ökad risk för fall. Dessutom kan förtjockade och deformerade naglar kan göra det svårt att bära skor bekvämt, vilket kan begränsa dagliga aktiviteter.

5. Ökad risk för personer med underliggande hälsoproblem

Diabetes: Personer med diabetes har en ökad risk för komplikationer från nagelsvamp på grund av nedsatt blodcirkulation och nedsatt immunförsvar, vilket kan leda till allvarliga fotinfektioner och sårbildning.

Immunosuppression: Personer med nedsatt immunförsvar (t.ex. på grund av HIV, cancerbehandling eller immunsuppressiva läkemedel) har högre risk för spridning och svårare behandling av nagelsvamp.

Varför får man nagelsvamp?

Nagelsvamp får man av direkt kontakt med svampinfekterade ytor, nedsatt immunförsvar, fuktiga och varma miljöer samt skador på nageln. Det börjar ofta med fotsvamp som sprider sig till nageln.

Yttre faktorer som orsakar nagelsvamp

Trånga skor: Skor som trycker på tårna kan orsaka skador och skapa en fuktig miljö, vilket främjar svamptillväxt.

Barfota i offentliga rum: Att gå barfota i duschar, gym, simbassänger och omklädningsrum kan öka risken för att komma i kontakt med svampsporer.

Dela personliga föremål: Att dela nagelklippare, handdukar eller skor med någon som har nagelsvamp kan sprida infektionen.

Riskfaktorer och livsstil

Att använda täta skor och strumpor som inte andas, eller att ha fötterna i fuktiga miljöer som offentliga duschar och omklädningsrum, kan öka risken för svampinfektioner.

Dålig fotvård kan skapa en gynnsam miljö för svamptillväxt eftersom nagelsvamp trivs i fuktiga miljöer.

Skador på nageln är en vanlig orsak till nagelsvamp. Skador eller trauma mot nageln kan bryta dess skyddande barriär och göra den mer mottaglig för infektion.

Ärftlighet och genetiska faktorer

Ibland kan det finnas en genetisk predisposition för att utveckla nagelsvamp. Om nära släktingar har haft nagelsvamp kan risken vara högre.

För att minska risken för nagelsvamp är det viktigt att hålla fötterna torra och rena, använda andningsbara strumpor och skor, undvika att gå barfota i offentliga rum, och inte dela personliga hygienartiklar. Vid misstanke om nagelsvamp är det klokt att konsultera en läkare för diagnos och behandling.

Hur utreds och diagnostiseras nagelsvamp?

Diagnos av nagelsvamp görs vanligtvis genom klinisk bedömning och laboratorietester som mykologisk odling eller PCR om du går till en läkare. Hos en medicinsk fotvårdsspecialist kan enklare typer av tester göras som visar om du har den vanligaste varianten av nagelsvamp eller inte.

Provtagningsmetoder för diagnos av nagelsvamp

Nagelklippning: Ett prov av den infekterade nageln tas genom att klippa av en bit av nageln. Detta prov används för laboratorieanalys.

Nagelskrapning: Ibland kan läkaren skrapa bort lite material från under nageln för att få ett bättre prov av svampen.

Laboratorieanalys

Det finns olika sätt att analysera testmaterialet på i ett laboratorium. Här beskriver vi tre olika sätt att analysera nagelsvamp på.

Direkt mikroskopi:

Provets svamppartiklar undersöks direkt under mikroskop för att leta efter tecken på svampinfektion.

Kulturell odling:

Provet placeras i en näringslösning som främjar svamptillväxt. Detta kan ta flera veckor, men hjälper till att identifiera exakt vilken typ av svamp som orsakar infektionen.

PCR-test (Polymerase Chain Reaction):

En mer avancerad metod där DNA från svampen amplifieras och identifieras. Detta test är snabbare och mer exakt än kulturell odling, men används inte alltid på grund av kostnader och tillgänglighet.

Hur skiljer sig nagelsvamp mellan fingrar och tår?

Nagelsvamp kan påverka både finger- och tånaglar, men det finns vissa skillnader i hur infektionen uppträder och hanteras mellan de två. Här är några av de viktigaste skillnaderna:

Frekvens och förekomst

Tånaglar:
Nagelsvamp är betydligt vanligare på tånaglar än på fingernaglar. Detta beror på att tårna ofta är i en mörk, varm och fuktig miljö inne i skor, vilket främjar svamptillväxt.

Fingernaglar:
Infektioner på fingernaglar är mindre vanliga eftersom fingrarna oftast är mer exponerade för luft och ljus, vilket gör det svårare för svampen att trivas.

Orsaker och riskfaktorer

Tånaglar:
Vanliga orsaker inkluderar att använda täta skor, dålig fotvård och att gå barfota i offentliga duschar och omklädningsrum. Skador på tånaglar, till exempel från trånga skor eller sportaktiviteter, ökar också risken.

Fingernaglar:
Fingernaglar kan bli infekterade genom direkt kontakt med svampen, ofta från att röra vid infekterade föremål eller genom överföring från tånaglar. Fuktiga arbetsmiljöer, som vid frekvent handtvätt eller hantering av vatten, kan också öka risken.

Symtom

Tånaglar:

Vanliga symtom inkluderar missfärgning (gul, brun eller vit), förtjockning, skörhet och separation av nageln från nagelbädden. Tånaglar kan också bli deformerade och smärtsamma.

Fingernaglar:

Symtomen liknar de på tånaglar, men kan ofta vara mer synliga och kosmetiskt störande. Missfärgning och skörhet är vanliga, men fingernaglar tenderar att vara mindre förtjockade än tånaglar.

Behandling

Tånaglar:

Behandling av tånaglar kan vara mer utmanande och ta längre tid, ofta upp till 12 månader eller mer, beroende på nagelns tillväxthastighet. Vanliga behandlingar inkluderar topikala medel, orala antifungala läkemedel och laserterapi.

Fingernaglar:

Behandling av fingernaglar kan vara något snabbare eftersom de växer snabbare än tånaglar. Topikala medel och orala antifungala läkemedel används också här, men behandlingstiden kan vara kortare, ofta runt 6 månader.

Prognos

Tånaglar:

På grund av långsammare tillväxt och svårigheten med att hålla området torrt och ventilerat, kan tånaglar vara mer utsatta för återinfektion eller ta längre tid att återhämta sig helt.

Fingernaglar:

Fingernaglar har en bättre prognos för snabbare återhämtning och mindre risk för återkommande infektion, förutsatt att god hygien och förebyggande åtgärder följs.

Typ av nagelsvamp på tår och fingrar

Nagelsvamp på fingrar och tår orsakas ofta av samma typer av svamp, men det finns vissa skillnader i prevalens och specifika arter som är mer benägna att infektera respektive område. Dermatofyter som Trichophyton rubrum är vanligast på tånaglar, medan jästsvampar som Candida oftare infekterar fingernaglar.